Rådhuset - hur ett skrytbygge blev hela stadens symbol

Det är i början av 1900-talet. I snart 30 år har Östersund haft järnvägs­förbindelse med omvärlden och planerna på ett stadshus börjar att ta form. Det utlyses en tävling som Arkitekt Frans Bertil Wallberg vinner och efter tre års byggande står det 1912 färdigt.

Nu har staden utan tvekan fått en imponerande "borg". Det ståtliga bygget, som med vindflöjel inräknat, mäter 51 meter över marken, syns från alla håll i stan. Den lökformade kupolen påminner om en gammal jämtländsk klockstapel.

I Rådhuset finns inte bara stadens tjänstemän, utan också stadsläkarens vaccinationsrum, en utskänkningslokal – typ dåtidens systembolag – polisen, häktet och, två trappor ner, fängelset med isoleringsceller utan fönster.

Det ståtliga bygget i nationalromantisk stil, blir en viktig symbol för den snabbt växande staden. Dock är meningarna delade: vissa tycker det är ett riktigt skrytbygge medan andra är stolta över det.

Med tiden blir rådhuset en självklar del av staden – en plats för vigslar, medborgarskap och politiska beslut. Här har det grälats om budgetposter, firats bröllop och välkomnats nya östersundsbor.

I samband med 200-årsjubileet 1986 får tornet ett klockspel, som varje dag spelar melodier över torget. Och vid renoveringen 2017 hittar man igenmurade gångar – hemligheter som än idag väcker fantasin.

Idag är Rådhuset ett älskat landmärke, fotograferat, firat och stående stadigt som Östersunds röda ryggrad. Från ifrågasatt skrytbygge till ikon – ibland är det just det överdådiga som blir precis lagom.

Foton tillhandahålls av Föreningen Gamla Östersund

Gamla Östersund genom föreningens förvaltade stiftelser

Östersunds rådhus uppfördes mellan 1909 och 1912 i rött tegel med torn och granitdetaljer, ritades av arkitekt Frans Bertil Wallberg i nationellt romantisk stil och byggdes av Johan August Hellström. Byggnaden invigdes 1912 och innehöll stadens styrelse, domstol och polisarrest. Trots att det från början kallades ett skrytbygge blev det snart ett älskat landmärke i stadens centrum. Rådhuset har genom åren varit centrum för lokal politik, högtidliga ceremonier och kulturella evenemang, och är än idag säte för kommunfullmäktige. Vid stadens 200-årsjubileum 1986 installerades ett klockspel i tornet som spelar dagligen, och under senare renoveringar har man funnit dolda rum som bidragit till byggnadens mytbildning.